Iettskal

när jag får ångest, så bara väntar jag på en ångest attack, jag HATAR ångest attacker. man tror verkligen att man ska dö, även om jag VET att man inte kan dö av en ångest attack, men när det väl händer, så tror man det. även om det hänt så många gånger tidigare och man överlevt. men igår kom jag på en sak, jag har inte skärt mig på typ 3-4 veckor. så jag börjar få en jääävlig abstinens efter det, kan sitta och skaka för jag vill göra det. men igår när jag fick värsta ångesten så gick jag ner till våran tränings maskin, och sprang så fort jag kunde i en halvtimme. helt sjukt, jag blev inte ens trött, i vanliga fall brukar jag sluta efter 10 minuter.. jag är så stolt. så så fort jag får ångest nu ska jag springa ist för att skära mig, för sen orkar min kropp inte ha ångest, sen orkar jag inte skära mig, utan då bara duschar jag och går och lägger mig, för jag blir ju AS trött, det betyder att jag behöver inga lugnande på kvällen för att kunna sova, som leder till att jag inte har biverkningar dagen efter när jag ska upp till skolan, så då orkar jag skolan med. fan va jag är bra. jag är stolt som faaaaaan!

tack för mig